Året som swishade förbi. Här finns ett utkast om den ljuvliga skördetiden år 2022 som inte heller blev publicerat… Jag trodde jag skulle ha mer tid 2023, inte minst på mitt vanliga kneg – men sen har jag visst jobbat fem timmar i veckan med föreningslivets med- och motgångar och några timmar med lite annat och nån timme i månaden med något som faktiskt var kul. Livet. Helt enkelt. Swish sa det och nu är det ett nytt år.
Året började bra, mängder av chili och tomat skulle det bli, så mycket att det nästan blev för mycket men det mynnade ut i ett gyllene tillfälle att ta en liten bit av gräsmattan i anspråk. Mindre gräs, mer odling, en trend jag tror får fortsätta i år.
Persikoträdet gav frukt som blev till chutney men vårt nya äppelkvittenträd gav ingen frukt – kanske inte så konstigt eftersom det var första året och våren var otroligt torr här i Malmö. Flera nyplanterade träd på området led verkligen. Men tomaterna gick det otroligt bra med, så bra att halva frysen består av 500-grams-påsar med hackad tomat till härliga pastasåser.
Det bästa har varit växthuset (hur skönt är det inte att gå in där och det blir vindstilla) och att vi äntligen använde kolonin lite mer som den tillflyktsort vi hade tänkt det skulle vara när vi tog över den. Mycket jobb återstår, men trädgården har det åtminstone börjat bli styr på. Här finns planer för mer odling, bättre uteplats att sitta och äta på, utbyggd stuga, fler fruktträd och fler bärbuskar.
Är inte redo för 2024 men det går ju inte att tveka, odlingssäsongen börjar nu. Dags att vinterså, dags att börja förodla chilin, dags att göra storslagna planer vi sen kan slänga i papperskorgen när man istället vill ta det lugnt och låta pollinerarna njuta av att allt ogräs inte blivit uppryckt.
