Chili

Så här började det, 17e januari

I år blev jag tvungen att vänta tills granen åkt ut. Det fanns helt enkelt inte plats att börja utan att julen städades undan först.

På gång, 4e februari

Lagom tills de flesta kommit upp sådde jag några till. Och såklart råkade jag ju se en sort som jag bara var tvungen att beställa. Så är det ju alltid. Men i år har jag varit duktigare på att faktiskt så färre frön. Fyra av varje sort satte jag. När jag planterar om ska jag vara sträng och bara behålla de frodigaste exemplaren (lycka till liksom det kommer jag aldrig klara).

Så vad har jag sått i för chili?

Hot Lemon – En medelhet, ganska tidig chili som verkligen smakar underbart av citrus, tunt smakrikt och starkt fruktkött. Toppa en knäckemacka med ost med några skivor av denna!

Lemondrop – En del säger att Lemondrop och Hot Lemon är samma, och så är det kanske, jag köpte frön av båda namnen förra året och blev antagligen lurad men jag tyckte Lemondrop blev lägre och hade mindre frukter, var lite sötare och eventuellt lite mer tvålig i smaken

Nepalese Bell – Ny för mig, och kanske är den samma som nästa. Men iallafall. En vacker och välsmakande sort med tjockt fruktkött. Den är mild men smakrik och ger en fin fyllighet i chilismaken.

Jamaican Bell – En av mina favoriter. Troligen min absoluta favorit bland de milda. Klarröda, mycket vackra frukter, vars klockform givit växten dess namn. Eller är det klockorna i buddisttemplen i Nepal som gett den…..

Black Fangs – Klassisk chilipeppar av cayennetyp. Långsmala frukter, läckert svarta med vacker blomning i mörkt lila. Till slut blir frukten röd (och då blir den också lite starkare). Jag föredrar att äta den när den är lilaskimrande.

Starflame – Av denna har jag bara fått upp en planta. Förra året var det den jag hade allra flest av, alla fröer grodde och alla plantorna gav rik skörd, faktiskt så snabbt att jag fick skörda de första inomhus, de hann inte ens vänta tills utomhuset var tillräckligt varmt. Intensivt gul, medelstark. Jag måste så några till.

Yellow Mushroom – En rolig form, små platta ufon. Smaken är mycket fruktig och hettan behaglig. Lågväxande, väldigt fin liten buske.

Jalapeño Jalmundo – Den är stor, röd, köttig och mild. Denna vill jag alltid ha i odlingarna.

Jalapeño White – Först är den faktiskt grön, sen kritvit, gulaktig, och blir gulröd/orange som mogen. Går att äta i alla stadier och precis som Jalmundo är den en stapelvara i det här hushållet.

Carolina Reaper – Oj, ja, stark men så god. Tricket är att inte dela en så här stark chili utan slänga i hela i grytan och provsmaka ofta, och helt enkelt fiska upp chilin när grytan är tillräckligt stark. Lite mer hetta uppnås om man sticker hål på chilin, då kan hettan sippra ut från innanmätet.

Habanero Lemon – Ett måste i chiliodlingen. Den är buskig och fin, som en liten bonsai med små söta gula chilis. Och stark är den, med en frisk smak av citron.

Körsbärspaprika – Den jag odlar är egentligen en chili, ’Koral’ heter den (det sötare heter ’Cherry Bomb’), men lite styrka ville jag ju ha. Perfekt till tapas eller inläggningar.

Erotica – Beskrivs ha ett ’fräckt’ utseende, och jag odlar den för namnet för första gången i år.

Jay’s Peach – Wow! Bildgoogla genast! Vackrare färg finns inte. Tyvärr dödligt stark, så får se hur mycket jag vågar använda.

Pink Tiger – Återigen! Wow! Kanske en av de vackraste!

Peter/Penis – Ja, de liknar kukar. Och detta är något som gör alla glada.

Röd paprika – Egen paprika är gott! En halv paprika innehåller mer c-vitamin än en hel apelsin. Bra för immunförsvaret alltså.

Röd spetspaprika – Som sagt. Och den spetsiga paprikan är snyggare tycker jag.

Snacking Purple – Vacker, mörklila paprika.

Första tio sorterna omplanterade

Tror ni mig om jag mentalt satte en gräns på tio sorter? Nä, inte lyckas jag lura mig själv heller… Men jag sparade faktiskt bara en enda planta från förra året, och det var en Habanero Cappuccino.

H. Cappuccino. Den enda övervintraren

Och tror ni jag verkligen behöver mer chili? Så här såg förrådet i frysen ut häromdagen:

Chili håller sig färsk i frysen

Amaryllis

Jag väckte dem den 14:e november. De började blomma cirka en månad senare och två av dem har knoppar på gång att slå ut nu.

De flesta är såklart Hippeastrum, de som säljs som ’amaryllis’ i butikerna men som egentligen inte är amaryllis alls utan ett helt eget släkte. Tre av lökarna är Amaryllis Belladonna, den äkta varan. Den blommar om hösten, så det blir en lång väntan. Här är fyra av kärleksbarnen:

Hippeastrum ’Dancing Queen’.

Hippeastrum ’Amorice’.

Hippeastrum ’Evergreen’.

Hippeastrum ’Mystica’.

Utöver dessa har jag njutit av en Nymph, de som har så många blad i blomman, en enkel röd liten Olaf, en liten rosa Rosalie och den fantastiska stora vita Matterhorn. Sen köpte jag en Apple Blossom som lök, men den var också vit (ok det gick att ana en rosa sträng med god vilja men..) så troligen felmärkt.

/

Chili

Som jag berättat tidigare har jag i år haft fantastisk chili. Och just nu står den inne i växthuset och har det mysigt, och eftersom de kommande nätterna verkar bli som kallast runt +9C så får de stå där ett tag till.

I år började jag tidigt. Sådde i små krukor, ställde vid elementet under en lampa. Redan i mitten av februari hade jag drivit upp små plantor.

Chilis-plantor, 5:e mars 2021

Den sort som gav frukt tidigast, redan inomhus var ’Starflame’ som är medelhet, men även härliga ’Hot Lemon’ satte fina frukter redan i fönstret. ’Starflame’ satte otroliga mängder frukt väldigt tidigt så vill ni ha tidig skörd är den verkligen värd att testa.

Min absoluta favorit är ’Jamaica Bell’, den är fantastiskt, både i smaken och att titta på. Den är frisk, syrlig, jag får nästan rabarber i smakpaletten av den. Den är mild.

En annan favorit är Jalapeño White. Den och Jalapeño Jalmundo är riktigt bra jalapeños tycker jag.

Vad mer har jag för sorter. Carolina Reaper förstås, dödligt stark. Black Fangs som är mild och som smakar som en blandning av paprika och vanlig thaichili på ett ungefär. Lemondrop som är riktigt god. All chili är väl god i och för sig. Numex suave som lyser orange och är stark.

/

Blomkål

Jag har aldrig lyckats med blomkål tidigare.

Inte så att jag ihärdigt försökt vartenda år men jag minns mestadels ständiga besvikelser. Har det väl blivit något litet huvud har någon annan hunnit äta upp det före mig. Det är alltså en stor framgång att få fram ett blomkålshuvud av tolv möjliga.

Det godaste sättet att äta blomkål är, förutom rå, ugnsrostad.

Den här rätten är godast att äta som den är tillsammans med en sallad eller varför inte lite rostad potatis, som huvudrätt räcker den till två personer, som sidorätt till fyra.

Östra Sommarstadens ugnsrostade Blomkål

  • 1 stor blomkål, ca 800-900 gram
  • 1-2 msk olivolja
  • 2-3 msk majsstärkelse
  • salt & svartpeppar efter smak

Tahini-Citron-Dijon-dressing

  • 1 msk tahini
  • 1-2 msk dijonsenap
  • saft av 0,5-1 pressad citron
  • 1 msk lönnsirap

Gör så här

  • Sätt ugnen på 200 grader C
  • Dela blomkålshuvudet i mindre bitar, inklusive blad och stam och lägg i en stor skål. Häll över olivolja och rör runt, häll på majsstärkelse, lite salt och svartpeppar och blanda runt igen tills alla bitarna är täckta.
  • Häll blomkålen i en ugnsfast form eller på ett bakplåtspapper och ställ in i ugnen, låt bakas i runt 20 minuter tills den börjar bli brun i kanterna.
  • Vispa ihop alla ingredienserna till en slät sås i en skål. Smaka av och tillsätt eventuellt något mer av endera för att matcha just din smak. Jag gillar det syrliga i citron, och tar alltid en hel citron, men det räcker med en halv citron. Dijon och tahini är en riktigt bra kombination. Lönnsirapen kan säkert ersättas med honung eller annat sött. Tänk på att blomkålen i sig är lite söt.
  • Lägg den ugnsrostade blomkålen på ett snyggt fat eller låt den ligga kvar i ugnsformen. Häll över såsen och blanda ordentligt. Servera.

Det är alltid gott med lite finhackad vårlök, kanske gräslök eller varför inte strö över lite sesamfrön vid servering. Jag älskar att äta den här rätten precis som den är, men den är också ett väldigt bra komplement till citronris och färssås med kikärtor.

/

Pumpor

Årets första pumpor, och förra årets sista Butternut. Den borde vi ätit upp, men det kanske inte är för sent?

Här var det pumpa! Big Pumpa Energy!

Denna goding är årets nyhet för oss. Förstås ingen nyhet alls för andra, sorten heter Curcubita maxima ’Jaune Gros de Paris’, den sort som dagens alla jättepumpor härstammar från. Den första vi skördade vägde 6,9 kilo (och då bröts den av helt på egen hand), den andra pumpan vägde hela 8,4 kilo vilket är lite för den här sorten. Denna tredje är helt klart den största och börjar bli redo att skördas.

Jaune Gros de Paris är ett franskt kulturarv, och fortfarande populär i Frankrike. Jag gillar att den inte har lika djupa veck som amerikanska jättepumpor. Färgen är gyllene/rosa och väldigt vacker. Pumporna blir verkligen stora, de kan väga uppemot 45 kilo.

Andra pumpor vi odlat i år är Hokkaido, Butternut och Sweet Lightning. Tyvärr verkar det inte ha blivit någon Butternut, den som gått bäst för oss tidigare år.

Mestadels äter vi pumporna i en pastarätt vi brukar göra, där de rostas tillsammans med vita bönor och rosmarin i ugnen, men ibland gör vi soppa.

/

Söta Plommon

Chutney av plommon

Idag åt jag årets sista plommon. Tror jag. Jag har inte tittat så noga på träden om där kanske sitter något enstaka kvar.

När chansen ges att ta över en gammal koloni så brukar det också betyda det kan vara svårt att veta vilka namn-sorter som finns av träden. På trädgårdskolonin finns mest äppelträd men här finns också ett päronträd och fyra plommonträd.

Två av träden ger stora gula plommon och är troligen av samma sort. De ger inte så mycket frukt och ser lite risiga ut. Ett av träden ger små plommon i rödalila nyanser, och det sista trädet ger stora djuprödlila mörka plommon. Jag gillar de små plommonen bäst. Jag kan gissa att de små antagligen är Opal och de stora Victoria. I år har vi mest ätit upp dem som de är men också bakat en plommonkaka och såklart gjort söt chutney.

Östra Sommarstadens söta Plommonchutney

  • 750 g plommon
  • 0,5 dl vatten
  • saft av 1 pressad citron
  • 250 g strösocker
  • 1 msk salt
  • 250 g skalad och grov hackad lök
  • 4-5 klyftor hackad vitlök
  • 1 dl vinäger (för mer djup i smaken använd Balsamvinäger).
  • 0,25 dl senapsfrön (jag blandade gula och svarta).
  • 0,5 tsk chilipulver
  • 3-4 cm ingefära, skalad och finhackad

Gör så här

  • Skölj frukten väl. Kärna ur plommonen men skala dem inte.
  • Koka upp frukten i vattnet i en tjockbottnad gryta. Låt koka under lock ca 25-30 min. Rör om ibland.
  • Blanda ner socker, citronsaft, salt, vitlök, ingefära, vinäger, senapsfrö och chilipulver.
  • Koka på låg värme 55-75 min utan lock. Nu kan du behöva röra om lite oftare.
  • Ställ in rengjorda burkar i 120 grader varm ugn, cirka 20 minuter.
  • Ta ut burkarna ur ugnen. Häll upp plommonchutneyn i de varma burkarna.

Chutneyn är hållbar flera månader. Den är inte stark, utan passar bra som ett sött tillbehör.

/

Välkommen

Välkommen till Östra Sommarstaden. Här kommer allt handla om trädgårdskolonin, odling, vänner och mat.

Men är det inte konstigt att börja nu. I september? Nejdå, inte alls faktiskt. Skörden är i full gång och det är dags att planera för nästa år. Bönor ska skördas och torkas. Äpplena dignar i överflöd på träden. Och narcisserna ska i marken genast medan tulpanerna gott kan vänta lite.

Jag har ju inte ens skördat hälften av vare sig äpplen eller chili. Året med kolonin börjar nu.

/